Regler för radio- och tv-sändningar

Radio och tv sänds på olika sätt, via marknätet, satellit, kabel-/ip-nät eller över internet. Samma program distribueras ofta via flera distributionsplattformar som tv-kanal i marknätet, webbsändning och play-tjänst. Olika regler gäller beroende på sändningsplattform.

Regelverk för radio- och tv-sändningar

Regelverket för radio- och tv-sändningar gör skillnad på dels vilken eller vilka plattformar ett program distribueras på, dels från vilket land programmet sänds. Det innebär bland annat att vi endast kan granska sändningar som görs från Sverige.

Programbolagens sändningar träffas av flera olika regler som finns i yttrandefrihetsgrundlagen, radio- och tv-lagen (RTL), sändningstillstånd och beslut om tillgänglighetskrav. För public service-företagen finns även medelsvillkor, regler om förhandsprövning av vissa nya tjänster och innehållsvillkor på internet. 

Sändningar av radio och tv kan ske via:

  • Marknätet (M)
  • Via satellit (S)
  • Tråd som är kabel-tv/iptv och internet (T)

Det här innehåller Radio- och tv-lagen

Radio- och tv-lagen (2010:696) är den lag som reglerar radio- och tv-sändningar och beställ-tv i Sverige, bland annat när det krävs tillstånd för att sända radio och tv i marknätet. Den innehåller även regler om innehållet i sändningarna. Det finns dessutom regler i lagen om reklam, sponsring och produktplacering samt regler för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att ta del av sändningarna.

Det här innehåller sändningstillstånden

Av sändningstillståndet framgår var programbolaget får sända och hur länge tillståndet gäller. Det kan även innehålla villkor om programinnehåll och teknik.

Det här innehåller tillgänglighetskraven

Det finns krav för svenska programföretag som sänder i marknätet, via satellit och genom tråd att tillgängliggöra tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning. Det finns ett flertal tekniker som kan användas för att tillgängliggöra program. Exempel på tekniker är textning, teckenspråkstolkning, syntolkning och uppläst text. Vi följer årligen upp kraven på tillgänglighet.

Innehållsregler för radio- och tv-sändningar

Radio- och tv-sändningar ska följa de krav och regler som finns uppställda i sändningstillstånden och i radio- och tv-lagen, sändningstillstånden och i innehållsvillkoren för public service på internet. Beroende på vilken sändningsform det handlar om så gäller lite olika regler. Här beskriver vi de olika reglerna som finns, från vilket regelverk de kommer från samt vilken sändningsform som träffas av regeln.

Regler i sändningstillstånden

Regelverk: Sändningstillstånd och innehållsvillkor för public service på internet
Sändningsform: Public service-företagen (SVT, SR och UR)

Att vara opartisk är att ha ett neutralt förhållningssätt till något utan att blanda in vinklade åsikter. För en programverksamhet innebär opartiskhet i huvudsak tre saker.

  • Om någon blir klart utpekad och kritiserad ska denne få möjlighet att bemöta kritiken.
  • Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt.
  • En representant för programföretaget får inte ta ställning i en kontroversiell fråga.

Kravet på opartiskhet hindrar inte att ett inslag kan ha en kritisk utgångspunkt eller särskild vinkel. Public service-företagen är skyldiga att kommentera olika händelser, stimulera till debatt och granska företag, myndigheter och organisationer. Med public service-företagens skyldighet att kommentera följer också ett visst utrymme för värderande omdömen.

Kritik mot en klart utpekad part

Om en klart utpekad part utsätts för stark kritik eller allvarliga anklagelser bör han eller hon som regel få möjlighet att försvara sig i samma program. Det kan ske genom att den utpekade medverkar i programmet eller genom en kommentar från honom eller henne. Att någon vägrar att medverka hindrar inte att programmet får sändas. I sådana fall bör den utpekades uppfattning redovisas på annat sätt, om det är möjligt.

Ensidig behandling av ett ämne eller en händelse

Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar. Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om det klart framgår av programmet eller programpresentationen. En ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program.

Ställningstagande i en kontroversiell fråga

Programledare, reportrar och andra som kan uppfattas som företrädare för programföretaget får inte göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. I krönikor, kåserier och recensioner finns dock ett utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets karaktär kan antas stå klar för publiken.

Regelverk: Sändningstillstånd och innehållsvillkor för public service på internet
Sändningsform: Public service, marksänd tv

Uppgifter som är av betydelse ska vara korrekta. Inslag får inte vara vilseledande, till exempel genom att betydelsefulla uppgifter utelämnas. Om programföretaget har gjort en rimlig kontroll före sändning och uppgifter senare visar sig vara felaktiga, så strider inte inslaget mot kravet på saklighet. En felaktig sakuppgift måste dock alltid rättas när det är befogat.

Regelverk: Radio- och tv-lagen, sändningstillstånd och innehållsvillkor för public service på internet
Sändningsform: Public service

En felaktig sakuppgift ska beriktigas, det vill säga korrigeras, när det är befogat. Om det är motiverat att någon bör få bemöta ett påstående ska det ges tillfälle till detta. Att ge tillfälle att bemöta ett påstående kallas även genmäle. En begäran om beriktigande eller genmäle ska alltid behandlas så snabbt som möjligt. Korrigeringen eller repliken ska sedan sändas i eller i anslutning till ett program av samma eller liknande karaktär som anmärkningen gäller.

För kabelsändningar finns inget krav på saklighet. En felaktig sakuppgift bör dock rättas när det är befogat.

Regelverk: Sändningstillstånd
Sändningsform: Public service, marksänd tv

Den som sänder tv i marknätet ska ta hänsyn till genomslagskraften i radio och tv när det gäller utformning, ämnen och tiden för sändning. Bestämmelsen tillämpas vid bedömning av program som innehåller eller behandlar till exempel våld, sex och droger och innebär att programföretagen ska visa varsamhet. Program som kan uppfattas som uppmaning till brott är inte är tillåtna. Det är inte heller tillåtet med inslag som är uppenbart kränkande för något av könen eller mot människor med viss etnisk tillhörighet, nationalitet, religion eller sexuell läggning. Tillämpningen av bestämmelsen påverkas bland annat av om det är program eller inslag med en satirisk eller skämtsam karaktär.

Regler i Radio- och tv-lagen

Regelverk: Radio- och tv-lagen

Får sända reklam

  • Satellit-tv
  • Beställ-tv
  • Kabel-tv
  • Text-tv
  • Webb-tv
  • Kommersiell radio
  • Webb-radio
  • Närradio (dock ej närradioföreningar)

Dessa sändningsformer får innehålla reklam och ska då följa reglerna om bland annat annonsplacering, annonstid och annonssignatur. Reglerna gäller inte för sådan reklam som den sändande gör för sin programverksamhet, så kallad egenreklam. Reklam får inte riktas mot barn under tolv år och alkohol- och tobaksreklam är också förbjuden.

Får inte sända reklam

  • Förordnade kabelsändarorganisationer
  • Public service-företagen
  • Närradioföreningar

Dessa sändningsformer får inte innehålla reklam. Reglerna gäller inte för sådan reklam som den sändande gör för sin programverksamhet, så kallad egenreklam.

Annonstid

Annonser får sändas i tv och kommersiell radio under högst 20 procent av tiden mellan kl. 06.00 och 18.00 och 20 procent av tiden mellan kl. 18.00 och 24.00. I beställ-tv finns inga regler om hur mycket annonser som får sändas.

Annonser i närradio får sändas under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag, får annonser sändas under högst 15 procent av sändningstiden. 

Placering av annonser

De flesta typer av program får avbrytas för annonser om det sker på sådant sätt att – med hänsyn till naturliga pauser samt sändningslängd och karaktär – varken programmets integritet och värde påverkas eller rättighetshavarnas rättigheter kränks.

Reklam får sändas i närradio. En närradioförening får dock inte sända reklam (se nedan under Särskilda regler för närradioföreningar).

Dessutom gäller bland annat följande.

  • Sändning av nyhetsprogram, biograffilmer och filmer producerade för tv, utom tv-serier och dokumentärprogram, får avbrytas av annonsering en gång varje tablålagd period på minst trettio minuter.
  • Annonser får inte avbryta eller förekomma omedelbart före eller efter program eller en del av ett program som huvudsakligen riktar sig till barn under tolv år. Annonser får inte heller avbryta gudstjänster.
  • I annonser får det inte förekomma personer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter och nyhetskommentarer.
  • Program i beställ-tv får avbrytas för annonser.

Annonssignatur

Före och efter varje annonsering ska det finnas en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. Vid avbrott för annonser i radio bör ordet ”reklam” finnas med i signaturen.

I radio- och tv-lagen finns även regler om

  • Annonsering med delad skärm
  • Virtuell annonsering i sportprogram
  • Elektroniska företagsskyltar i sport- och tävlingsprogram

Regelverk: Radio- och tv-lagen
Sändningsformer : Public service, Marksänd tv, kabel-tv, satellit-tv, beställ-tv, webb-tv, text-tv, kommersiell radio, närradio, webbradio

Public service-företagen

UR:s program får inte sponsras. SVT och SR har strikta begränsningar i sponsringsrätten. De får låta sponsra Eurovisionsarrangemang som Eurovision Song Contest och SVT får låta sponsra sändningar i samband med sportevenemang. Ett meddelande om att programmet är sponsrat ska lämnas på lämpligt sätt i början och/eller i slutet av programmet.  

Meddelandet ska innehålla sponsorns namn, logotyp eller annat kännetecken. Sponsringsmeddelandet får inte innehålla säljfrämjande inslag.

Övriga sändningsformer

Sponsringsmeddelande ska lämnas i början och/eller i slutet av programmet. Om en klart avgränsad del av ett program är sponsrad, ska meddelandet lämnas i början eller i slutet av den delen.

Meddelandet ska innehålla sponsorns namn, logotyp eller annat kännetecken. Sponsringsmeddelandet får inte innehålla säljfrämjande inslag.

Program som huvudsakligen handlar om nyheter eller innehåller nyhetskommentarer får inte sponsras.

Program får inte sponsras av någon som huvudsakligen tillverkar eller säljer alkohol eller tobak. Om läkemedelsföretag sponsrar program får sponsringen inte främja receptbelagda läkemedel och medicinsk behandling som är tillgänglig efter ordination.

Regelverk: Radio- och tv-lagen
Sändningsform: Public service, marksänd tv, kabel-tv, satellit-tv, webb-tv

Reglerna om produktplacering gäller tv-sändningar. Produktplacering är tillåten i filmer, tv-serier, sportprogram och program med lätt underhållning, förutsatt att programmet inte huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år.

Produktplaceringen får inte medföra att kommersiella intressen gynnas på ett otillbörligt sätt. Det finns även begränsningar i vilka slags produkter som får placeras. Information om att det förekommer produktplacering ska lämnas i början och slutet av programmet och efter avbrott för annonser. Informationen ska endast bestå av en neutral upplysning om att det förekommer produktplacering och om den vara eller tjänst som har placerats.

Produktplacering får inte förekomma i public service.

Regelverk: Radio- och tv-lagen
Sändningsform: Public service, marksänd tv, kabel-tv, satellit-tv, beställ-tv, webb-tv, text-tv, kommersiell radio, närradio, webbradio

Det är förbjudet att otillbörligt gynna kommersiella intressen. Bestämmelsen innebär att program inte får uppmuntra till köp eller hyra eller framhäva en vara eller tjänst på ett otillbörligt sätt. Syftet är bland annat att förhindra smygreklam.

Ett gynnande av ett kommersiellt intresse kan accepteras om det är motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse.

Regelverk: Radio- och tv-lagen
Sändningsform: Public service, marksänd tv, kabel-tv, satellit-tv, beställ-tv, webb-tv, text-tv

Program med ingående och verklighetstrogna våldsskildringar eller pornografiska bilder måste vara försedda med en varning. Sådana program får inte sändas eller tillhandahållas på en sådan tid och på ett sådant sätt att det finns betydande risk att barn kan se dem, om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt. 

Regelverk: Radio- och tv-lagen
Sändningsform: Public service, marksänd tv, kabel-tv, satellit-tv, webb-tv, text-tv, kommersiell radio, närradio, webbradio

Den som sänder ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Myndigheten för press, radio och tv. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. 

Regelverk: Radio- och tv-lagen
Sändningsform: Public service, marksänd tv, beställ-tv, webb-tv, text-tv

Enligt den så kallade demokratibestämmelsen i radio och tv-lagen ska programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om allas lika värde och den enskildes frihet och värdighet.

Enskilda program prövas inte direkt mot demokratibestämmelsen. Det beror på att bestämmelsen gäller programverksamheten som helhet. Bestämmelsen innebär att programföretagen kan ta avstånd från eller bemöta diskriminerande eller rasistiska uttalanden utan att komma i konflikt med kravet på opartiskhet. Bestämmelsen innebär också en skyldighet att markera ett avståndstagande från, eller att bemöta, antidemokratiska uttalanden. Att programföretag inte har gjort detta har i några ärenden som granskningsnämnden har bedömt, inneburit att inslagen stridit mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Regelverk: Radio- och tv-lagen
Sändningsform: Närradioföreningar

Särskilda regler för närradioföreningar

En närradioförening är en sammanslutning av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål. Ett sändningsområde för närradio omfattar vanligtvis en kommun. Närradioföreningarnas programutbud får bara innehålla

  • sändningar från evenemang av gemensamt intresse för tillståndshavarna
  • begränsad information om kommunal verksamhet 
  • uppgifter om program, programtider och andra upplysningar om närradioverksamheten på orten
  • vissa provsändningar av program

En närradioförening får inte sända reklam eller sponsrade program.

Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag

Sedan den 1 mars 2023 gäller ett nytt krav i radio- och tv-lagen. Ändringen innebär att du som konsument ska ha förbättrade möjligheter att få insyn i ägandeförhållandena för de företag som levererar medietjänster i Sverige och kunna värdera deras innehåll och innehållets trovärdighet.

Om du som konsument inte kan hitta information om en leverantörs ägandeförhållanden på ett lätt sätt kan du göra en anmälan till registrator@mediemyndigheten.se. Skriv gärna ’information om ägandeförhållanden’ i ämnesraden.

Informationskraven innebär sammantaget att medieleverantörer ska se till att mottagare av deras tjänster alltid och på ett enkelt sätt har tillgång till

  1. namnet på leverantören,
  2. den geografiska adress där leverantören är etablerad,
  3. kontaktuppgifter, däribland leverantörens e-postadress och webbplats,
  4. uppgifter om behörig tillsynsmyndighet, och
  5. uppgifter om vem som är leverantörens ägare och om leverantörens ägarstruktur samt, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer.

Sedan tidigare gäller informationskraven i punkt 1–4 men kraven har nu utökats att avse även punkt 5 med uppgifter kring leverantörens ägare och ägarstruktur. Kraven innebär att informationen alltid ska redovisas och lätt ska kunna hittas.

I samband med att den nya skyldigheten att redogöra för ägarstruktur infördes har kretsen som berörs av informationskraven utökats och gäller därmed fler medieleverantörer. De medieleverantörer som nu omfattas av samtliga krav i listan 1–5 ovan är de som

  • sänder tv och sökbar text-tv,
  • sänder kommersiell radio,
  • sänder ljudradio där inget tillstånd krävs,
  • sänder ljudradio där regeringen meddelar tillstånd,
  • tillhandahåller beställ-tv, eller
  • tillhandahåller beställradio som finansieras med public service-avgiften.

Det nya kravet på information om ägarförhållanden har vi tillsyn över. Om en medie­leverantör inte lämnar den information som krävs kan vi besluta att leverantören ska betala ett vite.

För övriga informationskrav i bestämmelsen har Konsumentverket tillsynsansvar.
 

Vägledande beslut

Granskningsnämndens vägledande beslut, så kallad praxis, har vi samlat i vår serie Granskat och klart. Serien är tematiskt indelad. Här nedan kan du ladda ner de senaste upplagorna av samlingarna. Observera att Granskat och klart - tema privatliv inte kan laddas ner i pdf utan måste beställas. För beställning kontakta registrator@mediemyndigheten.se.

I rapportserien Granskat och klart har vi samlat praxis gällande granskningsnämndens ärenden under olika teman. Granskat och klart - tema privatliv kan endast beställas via registrator@mediemyndigheten.se

Public service

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst och med det menas att de ska ha ett utbud för alla som betalas av oss alla. Verksamhet ska bedrivas självständigt och vara oberoende till staten men även andra maktsfärer i samhället. Tanken med public service är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden.

Public service olika kanaler

Public service består av tre olika företag, Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). SVT sänder fyra kanaler SVT1, SVT2, SVT Barn och Kunskapskanalen som de samsänder med UR. SR har fyra nationella kanaler: P1, P2, P3 och P4. P4 består av 25 lokala kanaler. SR sänder även lokalt i Södertälje och P6 i Stockholm samt P3 Din Gata i Malmö. Dessutom sänder de digitalt över vissa områden.

Public service har sändningstillstånd

Public service-företagen har sändningstillstånd som beslutas av regeringen och dessa gäller endast för sändningarna i marknätet. Tillstånden gäller under sex år, sedan görs en översyn. Nuvarande period började den 1 januari 2020 och pågår till den 31 december 2025. Sändningstillstånden innehåller särskilda villkor för public service som till exempel vilken typ av program de ska sända. De ska sända nyheter, kulturprogram, program för barn och unga, samt program för språkliga minoriteter och personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att programmen som sänds är sakliga, opartiska och tar hänsyn till den enskildes privatliv.

SR, SVT och UR är aktiebolag som ägs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Ledamöterna utses av regeringen efter förslag från de politiska partierna. Förvaltningsstiftelsen har bildats för att främja bolagens oberoende. De bestämmer inte hur mycket pengar public service ska få och får inte heller besluta om bolagens organisation eller verksamhetsinriktning.

Public service finansieras med en public service-avgift

Public service finansieras via skatten med en public service-avgift. Den ska betalas av alla som är över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst.

Public service-avgiften administreras av Skatteverket. De tre public service-företagen (SVT, SR och UR) får 8,563 miljarder kronor (varav SVT 5,041 miljarder kronor, SR 3,077 miljarder kronor och UR 445 miljoner kronor) till sin verksamhet varje år.

Regeringen ställer villkor på hur public service-företagen får använda sina pengar. Sedan den 1 januari 2020 görs det i något som heter medelsvillkor och de gäller för hela tillståndsperioden 2020 till 2026. Innan dess fanns det årliga anslagsvillkor. Till skillnad från sändningstillståndet, som enbart gäller marknätet, reglerar medelsvillkoren public service-företagens hela verksamhet. Numera omfattas alla sändningar, oavsett distributionsform inklusive företagens playtjänster av medelsvillkoren.