Svenska nyhetsvanor 2022

Det finns ett stort intresse för hela svenska folket att ta del av nyheter men valet av plattform för nyhetskonsumtion skiljer sig åt mellan olika generationer. Unga och medelålders konsumerar nyheter digitalt medan äldre väljer de traditionella plattformarna. Samtidigt blir även de äldre allt mer digitala i sina medievanor. Det innebär att skillnaderna mellan generationerna minskar något över åren.

Filmkamera som filmar i en nyhetsstudio.

Grad av politiskt intresse påverkar nyhetskonsumtionen

Hur stort intresse som människor har för nyheter och vilka nyhetsmedier de väljer att ta del av, liksom hur frekvent användningen är, skiljer sig vanligen mellan olika grupper i samhället. Det finns några faktorer som ofta brukar lyftas fram som särskilt viktiga för att förklara valet av medier, utöver tillgänglighet. Bland förklaringsfaktorerna är det framför allt graden av samhällsengagemang som spelar roll för hur motiverade människor är att ta del av nyheter. Särskilt graden av politiskt engagemang och politiskt intresse. Ju större intresset för samhället är, desto större tenderar beredvilligheten att ta del av nyheter vara.

Svenska nyhetsvanor 2005-2021

Det har skett en tydlig förändring över tid av vilka plattformar publiken vänder sig till för att ta del av nyheter och samhällsjournalistik. Tidigare vände sig publiken till den tryckta dagspressens, Sveriges Televisions och Sveriges Radios som hade en dominant ställning när det gällde att förmedla nyheter. Idag har de fått konkurrens av en uppsjö av nyhetsförmedlande företag och tjänster som erbjuder tillgång till nyheter. Men även om de digitala plattformarna har kommit att få en alltmer central roll som nyhetsbärare skiljer sig den åt mellan olika medier och olika grupper i samhället. Sett över tid är det den svenska dagspressen som har stått för den mest påtagliga transformationen. Medan användningen av tidningarnas nyhetssajter fram tills nyligen har präglats av en stadigt uppåtgående kurva, har papperstidningarna befunnit sig i brant nerförsbacke. Hur nyhetsanvändningen förändrats över tid visar diagrammet nedan.

image2g9c.png

Den digitala skiljelinjen minskar

Betydelsen av ålder och samhällsengagemang framträder också tydlig i hur nyhetsvanorna ser ut i olika grupper. Unga tar generellt del av nyheter i betydligt lägre utsträckning än äldre och de föredrar också digitala plattformar framför papper, radio och tv. Äldre väljer i sin tur i första hand nyheter i radio och tv samtidigt som morgontidningar på papper fortfarande har ett visst försprång framför morgon- och kvällstidningarnas nyhetssajter. För en del av dessa medier präglas nyhetsvanorna hos yngre och äldre av ett spegelvänt förhållande, där det som används mest i den ena gruppen är minst använt i den andra, och tvärtom. Det är tydligt att yngres och äldres nyhetsvanor tenderar att skilja sig åt. Denna skiljelinje har dock kommit att minska något i början av 2020-talet, vilket framför allt beror på att den äldre delen av befolkningen har blivit mer digitala.

Fakta om rapporten Svenska nyhetsvanor 2022

Rapporten Svenska nyhetsvanor 2022 är den tredje i ordningen som docenten och biträdande föreståndaren vid SOM-institutet, Ulrika Andersson, skriver för myndigheten. I den beskrivs svenskarnas nyhetskonsumtion under åren 2005–2021 och hur den successivt förändras. Analysen baseras på den nationella SOM-undersökningen.

Medieekonomi

I rapporten Medieekonomi beskriver vi och analyserar mediebranschens ekonomiska situation. Rapporten är framtagen i samarbete med Nordicom.

Mediekonsumtion

I rapporten Mediekonsumtion har vi samlat statistik från flera källor för att beskriva svenskarna mediekonsumtion.

Mediemångfald

I rapporten Mediemångfald har vi gjort nedslag i mediernas utveckling sen 1960-talet för att beskriva hur mediernas mångfald har förändrats genom åren.

Mediepolitik

I rapporten Mediepolitik beskriver vi både den svenska och den europeiska mediepolitiken.