Frågor och svar om krav på tillgänglighet

Att kunna ta del av medier är en förutsättning för alla människors möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet på många sätt, men framförallt är det en förutsättning för att kunna utöva informations- och yttrandefrihet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­nedsättning slår fast att alla ska kunna söka, ta emot och sprida uppgifter på lika villkor och genom alla former av kommunikation.

År 2008 antog Sverige konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som bland annat innebär att Sverige ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning bereds tillgång till tv-program i tillgänglig form.

Sedan år 2010 ålägger också EU medlemsstaterna att uppmuntra leverantörer av medietjänster att successivt göra sina tjänster tillgängliga för syn- och hörselskadade personer i EU:s medlemsländer. Detta har resulterat i att den nu gällande radio- och tv-lagen (2010:696) innehåller en bestämmelse om att leverantörer av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv och sökbar text-tv ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik (5 kap. 12 § radio- och tv-lagen). År 2013 började även sändningar via tråd omfattas av kraven, men inte beställ-tv via tråd. Med tråd menas kabel, ip-nät och internet. Den 1 december 2020 trädde en lagändring i kraft som bland annat innebär att krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning även gäller för beställ-tv genom tråd. 

Tillgängliggörandet ska ske i den omfattning som beslutas av regeringen vad gäller public serviceföretagen SVT, SR och UR. Myndigheten för press, radio och tv beslutar om omfattningen av kraven i övriga fall.

För de kanaler och play-tjänster som omfattas av den generella skyldigheten att främja tillgängligheten till sina program på svenska finns inga krav på vilken eller vilka av tillgänglighetsteknikerna som ska användas. Det betyder att programföretagen själva kan välja om de till exempel vill texta, teckenspråkstolka och/eller syntolka programmen som tillgängliggörs.

SVT och UR måste texta alla icke-direktsända tv-program på svenska som sänds i SVT:s samtliga kanaler. TV4 AB måste texta alla icke-direktsända tv-program på svenska i TV4, Sjuan, TV12 och TV4 Play. Samma sak gäller för NENT:s kanaler TV3, TV6, TV8 och TV10 samt för playtjänsterna Viaplay.se och HBO Nordic. 

För övriga svenska programföretag finns inga krav att de måste texta någon viss andel av sina tv-program eller att de överhuvudtaget måste använda sig av textning som tillgänglighetsteknik. Programföretag vars kanaler och play-tjänster omfattas av generella skyldigheter att främja tillgängligheten måste dock tillgängliggöra i vart fall några program under ett år och det kan ske genom exempelvis textning.

Enligt radio- och tv-lagen får den som inte följer ett beslut om skyldighet att utforma tv-sändningar på ett sådant sätt att tjänsterna blir tillgängliga för personer med funktionsned­sättning meddelas de förelägganden som behövs i enskilda fall för att beslutet ska efterlevas. Ett föreläggande får förenas med vite. Vid myndighetens senaste uppföljningar har vissa av de kanaler som inte uppfyllt kraven förelagts vid vite.

Den 1 december 2020 trädde en lagändring i kraft som innebär att myndigheten istället kommer kunna ålägga en leverantör som inte följer myndighetens tillgänglighetsbeslut att betala en särskild avgift.

Enligt en övergångsbestämmelse gäller äldre bestämmelser i fråga om överträdelser av tillgänglighetsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av lagändringen.