Granskningsnämnden
Granskningsnämnden (GRN) prövar om innehållet i radio- och tv-sändningar följer de regler som finns i sändningstillstånden och radio- och tv-lagen. En sådan granskning kan ske på myndighetens initiativ men främst görs den genom att vi får in anmälningar från dig som radiolyssnare eller tv-tittare. Myndighetens handläggare läser alla anmälningar vi får in och sedan beslutar en ordförande vilka som inte ska leda till granskning. De ärenden som nämnden tar upp är ofta mer komplicerade eller principiellt viktiga.
Granskningsnämndens ska även årligen bedöma om public service-företagen har uppfyllt sina uppdrag. Bedömningen görs i efterhand utifrån redovisningar som SVT, SR och UR lämnar in till nämnden. Nämnden gör bedömningen med utgångspunkt i de villkor som reglerar bolagens verksamheter och som anges i radio- och tv-lagen, sändningstillstånden och anslagsvillkoren. Uppföljningen går att läsa bland våra publikationer.
Filmen om granskningsnämnden är producerad av Film och skola. Den ingår i ett utbildningspaket om public service.
Vilka sitter i granskningsnämnden
Granskningsnämnden består av en ordförande, sex ledamöter samt ersättare. Samtliga är tillsatta av regeringen och de är inte politiskt tillsatta utan de kommer från olika delar av mediebranschen och akademin. Ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit domare.
Ledamöter i granskningsnämnden
- Justitierådet Dag Mattsson (ordförande)
- Skattejuristen Ulrika Hansson
- Journalisten Clas Barkman
- Producenten och projektledaren Berivan Yildiz
- Regissören och rådgivaren Bo-Erik Gyberg
- Vd:n och filmproducenten Kristina Åberg
- Journalisten Erik Fichtelius
Ersättare:
- Justitierådet Ulrik von Essen (vice ordförande)
- Journalisten Sofia Olsson Olsén
- Journalisten Linnéa Jonjons
Granskningsnämndens sammanträden
Granskningsnämnden sammanträder vanligtvis en till två gånger per månad. Besluten nämnden fattar publiceras sedan på vår webb en vecka efter mötet.
Inplanerade sammanträden våren 2023
23 januari
6 februari
20 februari
6 mars
20 mars
3 april
17 april
15 maj
29 maj
12 juni
26 juni
Granskningsärenden handläggs genom granskning av program i efterhand och i de flesta fall efter anmälan. Nedan hittar du tre diagram som visar hur ärendena i granskningsnämnden har sett ut under de senaste åren.
Antal anmälningar
Diagrammet visar antal anmälningar till granskningsnämnden under de senaste tio åren. Alla anmälningar leder inte till prövning och flera anmälningar kan avse ett och samma program och prövas då i samma ärende. Sedan toppnoteringen år 2018 med drygt 6 500 anmälningar har antalet återgått till en nivå som varit relativt konstant under den senaste tioårsperioden. År 2022 har granskningsnämnden fattat beslut i 1 491 ärenden vilket är färre än år 2021 (1 750). Antalet upprättade granskningsärenden var något färre än förra året (1 621 jämfört med 1 676). Sammanlagt 1 414 ärenden avser de tre public service-företagens sändningar. Även antalet anmälningar var något färre än föregående år (2 294 anmälningar jämfört med 2 565). Sedan toppnoteringen år 2018 med drygt 6 500 anmälningar har antalet återgått till en nivå som varit relativt konstant under den senaste tioårsperioden.
Prövade ärenden
Staplarna visar fördelningen av friande och fällande beslut i granskningsnämnden under åren 2018 till 2022. År 2022 meddelande granskningsnämnden 466 friande beslut och 36 fällande, vilket är en liknande fördelning som för de föregående åren.
Fällningsgrunder
I diagrammet syns hur fällningarna i granskningsnämnden fördelar sig på de bestämmelser som nämnden prövar. Under åren 2018 till 2022 var överträdelser av saklighet (31 procent) den vanligaste fällningsgrunden. Sponsringsbestämmelser (10 procent) var den minst vanliga. Mediets genomslagskraft och reklambestämmelser stod för respektive 18 procent. Därefter kommer otillbörligt gynnande (12 procent), opartiskhet (11 procent).
Fakta om granskningsnämnden
Granskningsnämnden för radio och tv bildades 1994 och ersatte då de båda tidigare myndigheterna Radionämnden och Närradionämnden. Granskningsnämnden var fram till 2010 en egen myndighet men slogs sedan samman med Radio- och tv-verket och bildade Myndigheten för radio och tv (senare Myndigheten för press, radio och tv 2016).