Medieutveckling över tid

För att beskriva medieutvecklingen har vi gjort ett urval av de händelser och större förändringar som tillsammans och i vissa fall var för sig har haft en stor påverkan på medielandskapets utveckling i Sverige. Vi har gjort en tidslinje där det går att följa utvecklingen och se att den har skett i olika faser.

Från det traditionella medielandskapet, till en kommersialisering av mediemarknaden när det blev tillåtet med reklamfinansierad radio- och tv, för att sedan i takt med bredbandsutbyggnaden digitaliseras. Nu ser vi en globalisering av det tidigare lokala medielandskapet där några få globala aktörer har skapat sig en mycket stark position på den svenska mediemarknaden.

Det traditionella medielandskapet

Det svenska medielandskapet bestod under en lång tid av ett fåtal radio- och tv-kanaler, två kvällstidningar och många lokala och regionala morgontidningar. De lokala och regionala tidningarna var ryggraden i det svenska medielandskapet. Länge fanns det bara en tv-kanal, men i december 1969 startade TV2 och några månader senare började sändningarna i färg. Influenserna från utländska medier var små.

Mediekonsumenten var främst en passiv mottagare, alla konsumerade samma medieinnehåll vid samma tidpunkt. Konsumenternas tillgång till medier och dess innehåll var begränsad och valfriheten liten.

Kommersialiseringen av medielandskapet

Det svenska medielandskapet kom att förändras avsevärt från slutet av 80-talet när det blev möjligt att distribuera tv via kabel och satellit. Hushållen fick tillgång till reklamfinansierad radio och tv.

Det ökade utbudet ledde till ett mer fragmentiserat tittande och dagspressens upplagor började sjunka. Mediekonsumenten var fortfarande en passiv mottagare av medieinnehållet som sändes ut linjärt eller paketerades i en morgon- eller kvällstidning. 

Startpunkten för den här fasen kan sägas vara TV3:s lansering år 1987.

Digitaliseringen av medielandskapet

Det digitaliserade medielandskapet började växa fram kring millennieskiftet. Parallellt med att nya digitala tjänster och medieformer utvecklades så började de traditionella mediehusen ta steget ut på internet. Inom radio och tv var public service-bolagen tidiga med att förstå att mediekonsumenterna vill kunna konsumera innehåll när, var och hur de vill. SVT lanserade Sveriges första playtjänst och SR paketerade program i poddformat.

Större delen av mediekonsumtionen skedde fortfarande på det traditionella sättet men gradvis förändrades mediebeteendet. Genom teknikutvecklingen gavs alla möjlighet att publicera sig t.ex. via en blogg, eller en podd.

I den här fasen stod konkurrensen fortfarande mellan svenskägda mediebolag, mellan olika tidningsredaktioner på en lokal marknad och mellan public service och de reklamfinansierade mediehusen inom radio och tv.

Globaliseringen av medielandskapet

De senaste åren har några globala aktörer skapat sig en mycket stark position på den svenska mediemarknaden. Det handlar om teknikbolag som har utvecklat system, sökmotorer och användarvänliga konsumentprodukter som smarta mobiler och surfplattor. Det handlar också om nya medietjänster som sociala medier och streamingtjänster. De globala aktörerna har på kort tid tagit en stor andel av både mediekonsumenternas tid och annonsköparnas budget. Samtidigt växer det fram ett nytt medielandskap med aktörer som skapar och distribuerar innehåll via t. ex. sociala medier och Youtube.

Sett över tid har den svenska mediekonsumenten fått möjlighet att välja var, när och hur den vill ta del av ett allt större medieinnehåll som finns tillgängligt på fler plattformar. Det går att tala om ett ”före och efter” lanseringen av den smarta mobilen. Numera sker mediekonsumtionen i ett flöde under dagen och är mer personifierad.