Medietillgänglighet

Utbudet av medier med tillgängligt innehåll för personer med funktionsnedsättning har länge varit begränsat men har börjat växa de senaste åren. Men för att för att öka tillgängligheten till medier finns det fortfarande flera olika områden som måste förbättras. Det visar vår nya rapport Medietutveckling 2022 – Medietillgänglighet.

Tre personer sitter i grupp med varsin smart telefon, dator och hörlurar.

Rapporten Medietillgänglighet försöker ge en övergripande bild hur tillgängligheten till medier ser ut genom att titta på några valda delar, bland annat hur utbudet ser ut för användarna, vilken teknik som fungerar och vad lagstiftningen säger.

Möjlighet att ta del av medier ökar för alla

En slutsats som dras i rapporten är att det finns flera samverkande faktorer som bidrar till att tillgängligheten till medier ökar för personer med funktionsnedsättning. En avgörande faktor som förbättrat tillgången till medier för många är den tekniska utvecklingen. Tack vare den smarta mobilen bär många med sig sin mediekonsumtion och den möjliggör för många fler att använda olika slags tjänster i sin vardag. Eftersom mobilen har en inbyggd skärmläsare kan även en person med en synnedsättning ta del av nyheter i tidningar, läsa e-post, chatta och skicka sms. Den tekniska utvecklingen har även inneburit att programbolag kan erbjuda mer användarvänliga tjänster som exempelvis ger möjlighet att med ett knapptryck slå av och på funktioner som ger tydligare tal och uppläst text.

Även utbudet av tillgängligt medieinnehåll har ökat, tack vare den tekniska utvecklingen, men också för att det ställs högre krav på leverantörer av medietjänster att tillgängliggöra sitt innehåll. För tv är det direkttextat och tolkat utbud som har ökat mest under senare år. Textning av program har funnits länge i Sverige och erbjuds i huvudsak av alla stora kanaler och playtjänster.

Det är dock uppenbart att utbudet fortfarande är begränsat och att konsumtionen till stor del styrs av vad som finns tillgängligt och vilka tjänster som är lätta att använda. Personer med funktionsnedsättning har dessutom i lägre grad än genomsnittet tillgång till smart telefon, dator och surfplatta. De kanaler som är mest populära är samma som i resten av befolkningen, SVT, TV4 och Netflix.

Att det finns krav i lag för personer med funktionsnedsättning har gjort att tillgängligheten ökat på flera områden under senare tid. De lagar som har mest genomslag för att tillgängliggöra olika produkter och tjänster är från början EU-direktiv som införts i svensk lagstiftning. I Sverige finns det flera myndigheter som delar på ansvaret att följa utvecklingen av tillgängligheten. Det betyder att ansvaret för att följa upp att lagar efterlevs och även säkerställa att tillgängligheten ökar inte vilar på en myndighet utan flera olika.

Ladda ner rapporten

Fakta om rapporten

I rapporten Medietillgänglighet ligger fokus på att beskriva tillgängligheten till rörlig bild, som är vårt kärnområde när det gäller tillgänglighet. Rapportens beskrivning av olika tekniker utgår i stora delar från en rapport som MPRT beställde av Funka under våren 2021 inför att myndigheten skulle ta fram nya tillgänglighetsbeslut för aktörer inom tv och beställ-tv.

I rapporten används även andra källor för att ge en övergripande bild av hur tillgängligheten till medier ser ut, bland annat en undersökning genomförd av Myndigheten för delaktighet om användning av tv och playtjänster. För att få ett användarperspektiv har tre personer med olika funktionsnedsättningar intervjuats om sina medievanor. Dessutom har även ett urval av aktörer från mediebranschen deltagit i intervjuer för att beskriva sitt arbete med att förbättra tillgängligheten till sina medier.

Läs vår medieblogg

I mediebloggen fördjupar vi oss i aktuella ämnen inom våra verksamhetsområden.

Våra publikationer

Varje år publicerar vi en rad rapporter och publikationer från vårt arbete inom medieområdet.