MPRT och det internationella arbetet

Dagens mediesamhälle präglas av nästintill obegränsade möjligheter att kommunicera och ta del av information, nationellt såväl som internationellt. Medierna fungerar som en förvaltare av yttrandefriheten – som är ett fundament i en demokrati. Det digitaliserade landskapet gör att stora internationella aktörer (Google, Youtube och Meta med flera) agerar på samma marknad som europeiska eller nationella aktörer som t.ex Viaplay Group, TV4 och SVT.

MPRT:s uppgift är att följa den internationella medieutvecklingen och att samarbeta kring internationella frågor. Vi samverkar och nätverkar med ett flertal mediemyndigheter, inte bara i Sverige, utan även i Norden och Europa. Syftet är bland annat att skapa plattformar för att diskutera och dela kunskaper i olika aktuella mediefrågor. Frågor som diskuteras är mediemångfald, medie- och informationskunnighet, reklamregler, skydd av barn, myndigheternas oberoende, reglering av nya tjänster, tillsyn av regelverket och registrering av medietjänster för att nämna några. En viktig målsättning för myndigheten i dessa utbyten är att föra fram Sveriges hållning i beslutsprocesser och arbeta för att utformningen av framtida regleringar och andra initiativ inom medieområdet på EU-nivå ligger i linje med den svenska mediepolitiken.

EPRA och Erga

Mediemarknaden förändras kontinuerligt vilket innebär att regleringar måste ses över och ändras. Det svenska regelverket bygger i väsentliga delar på regelverk framtagna på EU-nivå. Redan 1989 antogs ett direktiv på medieområdet för att underlätta att sända och ta emot tv över landsgränserna inom Europa. För att främja samarbetet mellan länderna bildades EPRA (European Regulatory Authorities) som i dag består av 55 tillsyns- och regleringsmyndigheter från 47 länder. I Sverige deltar MPRT och Statens medieråd. EPRA är ett forum för informella diskussioner och utbyte av åsikter mellan tillsynsmyndigheter inom Europa. Diskussionerna omfattar allt från utvecklingen av artificiell intelligens (AI) till hur det ska vara lätt för tittarna att hitta public-service i det stora utbudet av innehåll (findability).

Direktiven har uppdaterats genom åren för att möta ändrade konsumtionsmönster och den tekniska utvecklingen. 2010 kom AV-direktivet (Direktivet om audiovisuella medietjänster) och några år senare bildades Erga (European Regulators Group for Audiovisual Media Services). Endast regleringsmyndigheter inom EU kan bli medlemmar i Erga, i Sverige är det MPRT. Ergas uppdrag är att:

• ge råd och bistå kommissionen i dess arbete med frågor som rör audiovisuella medietjänster,
• underlätta samarbetet mellan medlemmarna och verka för utbyte av erfarenheter och god praxis.

I direktivet regleras frågor som reklam, sponsring, produktplacering i program och vilket lands lagstiftning som är gällande för sändningen. Det ålägger vidare medlemsländerna att bekämpa alla former av hat och våld.

Samtidigt finns utrymme för nationell lagstiftning. I Sverige är det exempelvis inte tillåtet att sända reklam i barnprogram eller göra reklam för alkohol, vilket är tillåtet i andra EU-länder.

Orsaken till att lagstiftningen skiljer sig åt mellan EU:s länder har historiska och kulturella skäl. Det är viktigt i det internationella arbetet att de svenska värdegrunderna, vårt förhållningssätt och de förutsättningar grundlagarna ger oss beaktas. Det är också bland annat därför vi deltar aktivt i det internationella arbetet och att jag valt att tacka ja till att sitta i Ergas styrelse.

Ergas arbetsgrupper

Arbetet inom Erga bedrivs vanligtvis i tre arbetsgrupper med olika fokus och vi deltar i samtliga arbetsgrupper. Årets arbetsgrupper fokuserar bland annat på:

• korrekt implementering av AV-direktivet,
• de kommande EU-regelverken för den digitala marknaden (DSA, DMA och EMFA etc.) samt,
• att stärka demokratin i den digitala miljön och motverka desinformation.

Redan innan EU beslutade att stoppa de ryska statsägda kanalerna Sputniks och RT:s sändningsverksamhet i EU hade Erga bildat en särskild aktionsgrupp. Orsaken var att det fanns ett behov av ett gemensamt europeiskt svar för att bekämpa desinformation och skapa en säker media- och onlinemiljö.

Särskilt om desinformation

Vi – liksom våra kollegor – inom Erga, har i uppdrag att verka för yttrandefrihet som är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Insikten om att desinformation är ett reellt hot mot demokratin har lett till omfattande arbete inom Erga. Ett led i att motverka hot och hat samt desinformation har varit att delta i arbetet med att ta fram den uppförandekod som reglerar hur globala aktörer ska stoppa desinformation samt hot och hat på sina plattformar. Koden bygger på självreglering. Viktiga branschaktörer, som Google och Youtube, har åtagit sig att följa den och därmed ett brett spektrum av åtaganden – allt från att tydligt redovisa avsändare i politisk reklam till att stänga ner falska konton och att stoppa ekonomiska incitament för att sprida desinformation.

Erga granskar fortlöpande att koden följs och har publicerat flera rapporter där brister påtalas och föreslagit hur koden kan stärkas. Bland annat vill Erga ha en större transparens och att övervakningen blir mer effektiv med möjlighet till sanktioner. Arbetet har också lett till att EU-kommissionen förra året föreslog att uppförandekoden för desinformation ska stärkas.

Framtiden

Europaparlamentets och rådets beslut om de kommande regleringarna på medieområdet genom DSA och DMA närmar sig. Exakt vad det kommer att få för betydelse för MPRT och andra svenska myndigheter är i dag oklart. Under hösten beräknas dessutom EU-kommissionen komma med ett första utkast till en ny förordning om mediefrihet, (European Media Freedom Act eller EMFA), där Erga redan kommit med viktiga inspel. Vårt gemensamma uppdrag att skydda yttrandefriheten och att motverka desinformation samt stärka demokratin kommer att vara högt prioriterat – så vi ser fram emot ett fortsatt aktivt samarbete.