Bra att press- och mediestödet ses över

Regeringen har nyligen beslutat att press- och mediestödet ska utredas. Det är något som vi på myndigheten välkomnar.

När jag ser tillbaka på myndighetens verksamhetsår är det just press- och mediestödet som sticker ut. Ett stöd som är oerhört viktigt för den oberoende journalistiken och mångfalden på mediemarknaden. Kort sagt för demokratin. Och ett betydelsefullt verktyg i vårt uppdrag att verka för yttrandefrihet, mångfald och tillgänglighet. Ett stöd som renderar mycket uppmärksamhet och som står i fokus för debatten – inte minst nu då utredningen ska inledas.

Det finns i dag två grupper av stöd; presstöd och mediestöd. De har samma syfte – att stärka demokratin – men det finns några väsentliga skillnader. En skillnad är att presstödet är ett rättighetsstöd, ungefär som sjukpenningen. Tar anslaget slut är det bara för riksdagen att skjuta till mer pengar. När det gäller mediestödet finns det däremot en begränsad påse pengar att fördela – oavsett hur många som söker. En annan skillnad är att presstödet endast går till prenumererade tidningar – mediestöd delas däremot ut även till gratismedier.

Under året som gått har det diskuterats mycket kring frågan om mediestödsnämndens bedömning av mediestödet och ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet”. Med all rätt. När det gäller presstödet är det antalet abonnenter som avgör kvalitetsfrågan. Är tillräckligt många beredda att betala för sin prenumeration anses kvaliteten vara god, det vill säga inget som mediestödsnämnden ska bedöma. Samma tydliga lösning finns inte när det gäller mediestödet – här är det nämnden som måste bedöma om innehållet är av tillräckligt hög kvalitet. Och hur bedömer man det? Förordningen ger egentligen ingen vägledning. I syfte att förtydliga förutsättningarna för de sökande tog vi därför fram föreskrifter. Dessa ger en lägsta nivå på vad som inte är god kvalitet; nämligen medier som präglas av att de uppmanar till brott, sprider desinformation eller vilseleder kring etablerad vetenskap.

Det finns all anledning att se över de nuvarande stödformerna. Mediebranschen har genomgått stora förändringar där intäkter har minskat i och med en ökad digitalisering och många annonsörer väljer internetbaserade plattformar framför tidningar. Källan till allsidig och oberoende nyhetsjournalistik är inte längre endast den tryckta tidningen - den tekniska utvecklingen har medfört att nyhetsjournalistiken kan finnas i flera olika medieformer. Det behövs ett framtidsinriktat stöd som svarar an mot dagens mediemarknad. Stöden behöver också renodlas. Idag finns det fem olika stödformer där vissa täcker samma form av kostnader. Ansökningsförfarandet riskerar därför att bli tungt för de sökande.

Mot denna bakgrund välkomnar vi nu både en översyn av hur stöden har fungerat och att tydliga och objektiva kriterier tas fram. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att vi alla kan få ta del av oberoende kvalitativ nyhetsförmedling samtidigt som stödet behöver ha en legitimitet hos skattebetalarna.

Avslutningsvis vill jag lyfta mina medarbetare. Under coronapandemin har de arbetat under stor press för att betala ut särskilda stöd för att stötta nyhetsmedier som drabbades av stora tapp i annonsintäkter. Vår egen uppföljning av krisstödet till nyhetsmedier visar att den snabba handläggningen har haft stor betydelse för de nyhetsmedier som påverkats av krisen. Även Ekonomistyrningsverkets (ESV) uppföljning visar att vi har ett bra resultat avseende en skyndsam hantering och en snabb omställning med syfte att lindra pandemins konsekvenser. Med det sagt är jag oerhört stolt och imponerad över hur mina medarbetare effektivt, skyndsamt och outtröttligt hanterat en pandemi utöver de ordinarie arbetsuppgifterna som hör till vardagen här på myndigheten. De har i vissa fall dessutom blivit utsatta för rena personangrepp på nätet i samband med arbetet att handlägga stöden. Men vi låter oss inte påverkas. Arbetet fortgår – då som nu – så att de medier som är berättigade till stöd verkligen får sina pengar. Allt för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet – som är så viktigt för en stark demokrati.