Svenska nyhetsvanor - i normaltider och i kristider

Svenskarna är ett nyhetsintresserat folk och nyhetsmedier spelar en viktig roll i samhället. Det gäller inte minst i en kris. I rapporten "Svenska nyhetsvanor i normaltider och i kristider" beskrivs dels hur svenskarna successivt har förändrat nyhetsanvändningen under åren 2000 – 2019, dels hur corona- pandemin i dess inledande fas har bidragit till att öka nyhetsanvändningen.

Svenskarnas nyhetsvanor rör sig från papper och tablå till digitala nyhetsmedier

Den samlade bilden av svenskarnas nyhetsvanor visar på en rörelse från papper och tablå till digitala nyhetsmedier. För kvällstidningarnas del har nyhetsanvändarna nästan helt förflyttat sig från papper till nätet. För morgonpressen har det gått långsammare. År 2019 är andelen som tar del av morgontidningar på papper respektive tidningarnas nyhetssajter för första gången på samma nivå. Det beror främst på den kraftiga nedgången i läsningen av morgontidningarnas pappersutgåvor.

Ålder är en viktig faktor för nyhetsanvändningen

Valet av nyhetsmedier kan i stor utsträckning förklaras av individens ålder. Unga tar del av nyheter i betydligt lägre utsträckning än äldre och de föredrar digitala plattformar framför papper och tablå.

Den digitala skiljelinjen minskar mellan yngre och äldre

Det digitala gapet har blivit något mindre i slutet av 2010-talet, vilket framför allt beror på att den äldre delen av befolkningen har blivit allt mer digitala. Det har resulterat i att det digitala glappet mellan yngre och äldre har minskat något, från 57 procentenheter 2015 till 51 procentenheter 2019.

Den digitala nyhetskonsumtionen har nått en platå

Sociala medier har varit den plattform som slagit igenom starkast som nyhetsdistributör under de senaste tio åren. Fyra av fem svenskar tar del av nyheter via sociala medier minst tre av veckans dagar visar 2019 års nationella SOM-undersökning. Ökningstakten minskar dock något, vilket tillsammans med den samlade användningen av morgon- och kvällstidningars nyhetssajter stärker bilden av att den svenska befolkningens digitala nyhetskonsumtion har funnit ett slags normalnivå. Den har helt enkelt nått en platå.

Ökad nyhetskonsumtion i kristider

Pandemin ledde till ett ökat behov av information och nyheter hos svenska folket. Under våren 2020 har fler tagit del av de nationella nyhetssändningarna i radio och tv och läst morgontidningarnas nyhetssajter. Den största förändringen stod SVT:s, TV4:s och SR:s nyhetssajter för. Användning av deras nyhetssajter har ökat från 30% under 2019 till 57% under våren och försommaren 2020. En del av förklaringen ligger sannolikt i de dagliga pressträffarna som direktsändes på exempelvis SVTs sajt.

Morgontidningarna på papper har påverkats olika beroende på vilken åldersgrupp som står i fokus. Bland unga under 30 år har andelen regelbundna läsare ökat under pandemin (från låga nivåer) och bland de över 65 år har det minskat något. Däremot har alla åldersgrupper ökat sin regelbundna användning av morgontidningarnas nyhetssajter under våren 2020. Till skillnad från kvällstidningarnas nyhetsajter och nyheter i sociala medier där användningen har minskat något under våren och försommaren 2020.

De äldre som redan innan pandemin hade högst nyhetsanvändning, har ytterligare stärkt sin vana att ta del nyheter dels i traditionella plattformar, men under pandemin även ökat användningen av webbbaserade plattformar.

Störst ökning av nyhetsanvändningen hos de som uppger att de inte är så samhällsengagerade

Hur stort intresset för nyheter är, har samband med vilket samhällsengagemang personer har. Gruppen med ett stort samhällsengagemang står för den mest frekventa nyhetskonsumtionen. Under

våren och försommaren 2020 har intresset ökat för att ta del av nyheter, oavsett vilken grad av samhällsengagemang som personerna ger uttryck för. Fortfarande står gruppen med ett stort samhällsengagemang för den mest frekventa nyhetskonsumtionen, men sett till förändringens omfattning är det i gruppen med begränsat samhällsengagemang som nyhetskonsumtionen har ökat mest under coronapandemin.

Medieekonomi

I rapporten Medieekonomi beskriver vi och analyserar mediebranschens ekonomiska situation. Rapporten är framtagen i samarbete med Nordicom.

Mediekonsumtion

I rapporten Mediekonsumtion har vi samlat statistik från flera källor för att beskriva svenskarna mediekonsumtion.

Mediemångfald

I rapporten Mediemångfald har vi gjort nedslag i mediernas utveckling sen 1960-talet för att beskriva hur mediernas mångfald har förändrats genom åren.

Mediepolitik

I rapporten Mediepolitik beskriver vi både den svenska och den europeiska mediepolitiken.