Medieekonomi

I rapporten Medieekonomi förklaras de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten visar bland annat att de svenska medieföretagen påverkas av den växande konkurrensen på mediemarknaden.

Resultaten i sammanfattning

Medieåret 2020 kom på ett genomgripande sätt att präglas av den pågående coronapandemin. Tillsammans med den sedan flera år pågående strukturomvandlingen på mediemarknaden drev pandemin på redan existerande trender och bröt andra.

Ökad nyhets- och mediekonsumtion

Pandemin skapade ett informationsbehov hos allmänheten om bland annat virusets spridning, smittskydd och de motåtgärder som infördes i samhället. En rad studier, som Nordicoms medievaneundersökning Mediebarometern, visade att allmänheten ökade sin mediekonsumtion under året och att den i första hand vände sig till professionella nyhetsmedier för att täcka detta behov.

Digitala publik- och användarintäkter ökade

Den tilltagande mediekonsumtionen var ett av flera bidragande skäl till att publik- och användarintäkterna ökade hos många tidnings- och tv-hus. Till det kom regeringens och myndigheternas rekommendationer om att hålla fysisk distans till andra personer och att i möjligaste mån stanna hemma. Rekommendationen om att minska det sociala umgänget skapade i sin tur ett behov av förströelse, vilket även det bidrog till att hushållen ökade sin mediekonsumtion samt sina medieutlägg.

Reklamintäkterna minskade

Rekommendationerna ledde också till att reklammarknaden vek brant nedåt i början av pandemin. Nedgången träffade, enligt statistik från Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM), traditio­nella medier, som tryckta tidningar, broadcast-tv och bio hårt. Samtidigt fortsatte digitala annons­produkter att utvecklas starkt. Detta ledde till att de senaste årens rörelse mot en ökad betydelse av publik- och användarintäkter och en minskad vikt vid reklamintäkter förstärktes under 2020. Pandemiåret förstärkte också den trend där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnat nordiska medier till förmån för stora och amerikanskägda plattformar, som Facebook och Google. På tv-marknaden föll reklaminvesteringarna i traditionell broadcast-tv medan de ökade svagt för online-video, noterade IRM i sin statistik.

Konsumtionen av digitalt och strömmat material ökade

Allmänheten fortsatte att titta allt mer på strömmade tv- och filmtjänster, visade den senaste upplagan av Mediebarometern. Till det kom att konkurrensen hårdnat då flera globala aktörer, som Amazon och Disney, nu etablerat sig på allvar på den svenska marknaden. Nordic Entertainment Group (Nent) fortsatte att vara den ekonomiskt största aktören på den svenska kommersiella tv-marknaden. Mest tid ägnade tittarna åt program som sänds av public service-bolaget Sveriges Television och av Telia Companys TV4.

Även för radion fortsatte utvecklingen mot ett allt större digitalt lyssnande, visade Mediebarometern. Under pandemin sökte sig därtill fler än tidigare till public service för uppdatering om nyhetsläget. Reklaminvesteringarna minskade, enligt IRM:s siffror, i den traditionella radion samtidigt som de ökade inom podd-segmentet. På den kommersiella radiosidan fortsatte bolagen Bauer Media och Nent Group Radio att vara de dominerande aktörerna. Public service-bolaget Sveriges Radio var det bolag vars sändningar allmänheten ägnade mest tid åt under 2020.

Förbättrad lönsamhet för dagspressen

För dagspressens del fortsatte de sammanlagda intäkterna att minska i volym, enligt uppgifter från både IRM och tidningsutgivarnas branschorganisation TU. Däremot förbättrades dagspressens lönsamhetsgrad jämfört med tidigare år. Några av skälen till det var ett utökat mediestöd, växande publik- och läsarintäkter samt minskade kostnader. Då de tryckta tidningarna drabbades hårdast av reklambortfallet slog pandemin även tungt mot gratispressen. På dagstidningssidan var Bonnierkoncernen den största aktören, en position som förstärkts ytterligare under senare år genom förvärv.

Ladda ner rapporten

Fakta om rapporten Medieekonomi

Rapporten har tagits fram i samverkan med Nordicom vid Göteborgs universitet. För analysen svarar Tobias Lindberg, forskare vid Nordicom.

Mediepolitik

I rapporten Mediepolitik beskriver vi både den svenska och den europeiska mediepolitiken.

Mediekonsumtion

I rapporten Mediekonsumtion har vi samlat statistik från flera källor för att beskriva svenskarna mediekonsumtion.

Mediemångfald

I rapporten Mediemångfald har vi gjort nedslag i mediernas utveckling sen 1960-talet för att beskriva hur mediernas mångfald har förändrats genom åren.

Våra publikationer

Varje år publicerar vi en rad rapporter och publikationer från vårt arbete inom medieområdet. Läs och ladda ner här.