There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Förändringar i stöden till nyhetsmedier - Myndigheten för press, radio och tv

Myndigheten föreslår förändringar i stöden till nyhetsmedier

Vi lever i en tid där medielandskapet fortsätter att präglas av en digital utveckling som gör att stöden till nyhetsmedier behöver anpassas till ett modernt medielandskap. Därför pågår just nu en utredning med uppdrag att utreda press- och mediestöden och hur dessa kan förbättras.

Idag fördelar myndigheten sex olika stöd genom tre olika förordningar. Det är ett komplext system med så många stöd och det behövs ett enklare och bättre anpassat system. Dessutom överlappar stödformerna delvis varandra vilket bidrar till komplexiteten. Vi har därför – utifrån de senaste årens erfarenheter med att hantera stödformerna – framfört följande synpunkter till utredningen. Utredningen kommer att presentera sitt förslag den 15 juni i år.

1. Presstödet bör fasas ut inom några år

Teknikutvecklingen och digitaliseringen har stöpt om nyhetsjournalistiken. Kraven som finns på en abonnerad upplaga, den skrivna texten och andra kriterier– som utgår från formatet på en tryckt tidning – fungerar dåligt i ett digitalt medielandskap. Stödformen bör därför ändras och utgå från hur utgivningen av nyhetsmedier ser ut idag. Presstödet bör förlängas en sista gång – för att göra det möjligt med en ordnad övergång till ett nytt system – och därefter utgå.

2. Vissa grundkrav för mediestöd bör höjas

Syftet med mediestödet är enligt förordningen att det ska finnas en mångfald av allmänna nyhetsmedier med ett redaktionellt innehåll av hög kvalitet. För att få rätt till presstöd krävs att tidningen har minst 1 500 betalande abonnenter. I mediestödet, som inte har krav på betalande konsumenter, räcker det med att mediet har 1 500 användare. Det är ett förhållandevis lågt krav i relation till presstödet och öppnar upp för många sökande. Vi anser att kravet på antalet användare ska höjas rejält för att rikta stödet till medier som har en större spridning.

Idag behöver ett nyhetsmedium komma ut minst 45 gånger per år för att få del av stödet. Det är ett krav som fungerar dåligt för medier som inte ger ut en tryckt tidning. Det bör finnas andra kriterier som bättre speglar syftet med lagstiftningen, till exempel ett krav på en minsta omfattning av unikt nyhetsmaterial. Kravet på utgivningsfrekvens bör därför utgå och ersättas med ett annat krav.

3. Behåll kravet på att följa god medieetisk sed

Kravet på att ett medium ska följa god medieetisk sed har funnits i tre år och har ett viktigt signalvärde. Det bör vara kvar även i ett nytt stödsystem. Det bör vidare övervägas om inte rätten till stöd även ska förenas med ett krav på att mediet ska följa demokratiska grundprinciper; detta eftersom själva syftet med stödet är att stötta det demokratiska samtalet och samhällsdebatten.

4. Prioriteringsgrunderna för mediestöd bör förtydligas

Det är idag inte tydligt i mediestödsförordningen hur mediestödsnämnden ska prioritera när sökta medel överstiger det som finns att fördela. Mediestödet ska enligt dagens förordning prioriteras utifrån sökandes uppfyllelse av syftet med stödet. Det är en alltför otydlig grund att prioritera och fördela stöd utifrån. Det bör därför införas tydligare anvisningar om hur nämnden ska fördela stöd i ett kommande system.

5. Stöd för lokal journalistik bör finnas kvar

Att det finns journalister som bevakar utvecklingen i landets kommuner är viktigt för lokaldemokratin och för alla medborgares tillgång till nyheter och information. Det är däremot svårt för medierna att bevaka framför allt små kommuner idag. Stödet för lokal journalistik fyller därför en viktig funktion och bidrar till att det finns journalistisk bevakning i många områden runt om i landet. Stödformen bör därför i någon form finnas kvar även i framtiden.

6. Medier med särskilt låga redaktionella kostnader bör inte få redaktionsstöd

Gränsen för nivån på de kostnader som ett nyhetsmedium ska ha för att vara berättigad till redaktionsstöd behöver förtydligas. Eftersom syftet med redaktionsstödet är att stödja sökande som har behov av stöd för den redaktionella verksamheten är det rimligt att det i förordningen anges att medier som endast har mycket låga kostnader för utgivningen inte är kvalificerade för att få redaktionsstöd.

7. Innovations- och utvecklingsstödet bör tas bort

Innovations- och utvecklingsstödet kom till i syfte att hjälpa medierna med den nödvändiga digitala omställningen. Idag har många medier kommit långt i den digitala transformationen och de insatser som stöd kan lämnas för är generöst utformade. Insatserna borde idag vara en del av alla mediers utgivning och stödet tenderar att bli en förlängning av drifts- och redaktionsstödet. Stödformen bör därför tas bort.