Mer om presstöd

Målet med presstödet är att värna om mångfalden på dagstidningsmarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet. Presstödsnämnden är ett självständigt beslutande organ inom myndigheten som fördelar statens stöd till dagspressen.

Presstödsnämnden prövar ansökningarna om presstöd och beslutar om en tidning har rätt till stöd. Presstödet består av tre delar, driftsstöd, distributionsstöd och utvecklingsstöd.

Driftsstödet är den största delen av presstödet och ges till dagstidningar som uppfyller de krav som ställs i presstödsförordningen. Det ska vara en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Driftsstödet får bara täcka en viss andel av tidningens kostnader och får bara användas för att täcka kostnader som är knutna till den dagstidning som stödet beviljats för vilket ska redovisas till nämnden.

Distributionsstödets syfte är att främja samverkan mellan tidningar och att stimulera till så stor spridning av dagstidningar som möjligt. Stödet utgår per distribuerat exemplar med en fallande skala för tidningar med stora upplagor.

Utvecklingsstödets syfte är att ge tryckta allmänna nyhetstidningar förutsättningar att långsiktigt utveckla elektroniska publiceringstjänster med redaktionellt innehåll av hög kvalitet. Det övergripande målet med utvecklingsstödet är att främja mediemångfald och demokratisk

Du kan läsa mer om hur de olika beviljade presstöden fördelas här.

Vi har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper, förändringar i tidningsägandet, utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen samt övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Det gjorde Presstödsnämnden under åren 1976-2014 genom att publicera rapporten Dagspressens ekonomi .

Sedan 2015 görs rapporten Medieekonomi som delvis bygger vidare på den långa tidsserien för rapporten Dagspressens ekonomi. Den syftar till att ge en övergripande bild av hur ekonomin ser ut bland de svenska medieföretagen, såväl inom dagspress som etermedier.

Nytt för 2017 års rapport är att den även försöker visa de globala aktörernas påverkan på den svenska reklammarknaden. Rapporten bygger vidare på de långa tidsserier som Presstödsnämnden tog fram om den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och förändringar i tidningsägandet. Detta blir den 41:a  redovisningen av den ekonomiska situationen för landets tidningsföretag. Härutöver redovisas de största svenska radio- och tv-företagen, vilket innebär att analysen blir mer heltäckande. Rapportens analys har gjorts av fil. dr Jonas Ohlsson, vid Nordicom, Göteborgs universitet.


Mail
LinkedIn
Senast uppdaterad 2018-02-07